Sommaren 2012 träffades 28 familjer i Norrköping, Marieborgs folkhögskola var platsen för årets familjeträff. Vi var drygt 120 personer, 7 familjer var helt nya inom NOC och vi som varit med ett tag hoppas att de kände sig hjärtligt välkomna.
Vi började med inkvartering och lunch sedan överlämning av barnen. Barn, assistenter och syskon blev indelade i grupper och fick flera olika stationer att cirkulera mellan. Det var tex pyssel, musik, film, spel, gymnastik och lekar. Aktiviteterna var frivilliga och ibland kändes det bättre att vila en stund eller ta en promenad. Det mest värdefulla är att få känna gemenskap, lära känna nya vänner och leka. Assistenterna hann också med att dela erfarenheter och ge varandra tips som gör arbetet lättare och kanske även roligare. Det är intressant att höra hur andra har det hos sina brukar och familjer, jämföra habiliteringar och assistansanordnare.
Föräldrarna började med frågestund. Juristen Gabriel Keryakos från Humana hade inte fått in några frågor i förväg men det fanns mycket att diskutera och många frågor som dök upp när vi träffades. Tiden gick fort och det blev dags att hämta barn och äta middag. Sedvanligt mingel hela kvällen, ett tillfälle att höra vad som hänt under året som gått och att lära känna våra nya vänner. Barnen såg fram emot grillkvällen och grillmästare Janne med assistans av Linn serverade många korvar både till barn och vuxna. En regnskur fick oss att söka skydd i källaren och fortsätta fredagsmyset.
Lördagen började med årsmöte. Vi valde traditionsenligt Claes till mötesordförande och mötet gick snabbt och smidigt. Valberedningen blev klar i sista sekund och vi tackar alla som lovat att göra en insats för NOC under kommande år. Stort tack också till dem som nu lämnar över sina uppgifter, ni har gjort ett strålande jobb, vi vet alla att det inte alltid är så lätt att få allt att fungera smidigt. Vi ser fram emot nästa års träff någonstans i vårt avlånga land första eller andra helgen efter midsommar.
Innan lunch fick vi lyssna på Eszter Horváth Tóthné VD och chefsconductor från ”Move&Walk” som berättade om bakgrund och träning och företagets fortsatta planer på utveckling.
Mona Jonason visade bilder från Minnas träning.
Nästa föreläsare var Sosso Milegrim som lät oss ta del av många episoder från hennes uppväxt. En mycket uppskattad föreläsning som gav oss anledning till både skratt och tårar.
En modig tjej som vill uppmana oss att våga ta för oss och agera trots osäkerhet och rädsla.
Därefter träffade vi Christine Löfgren från ”Rörelseretorik” som uppmanade oss att sjunga och dansa med våra barn. Christine hade träffat våra barn innan och berättade att de var jätteduktiga. Nu gällde det för oss att visa att vi också kunde ta instruktioner och inte minst göra flera saker samtidigt. Vi fick göra samma övningar som våra barn. Vi sjöng och dansade och man riktigt kände hur energin flödade i rummet. Det märktes att vi hade pratat mycket under dagen för vi var redan uppsjungna och det lät riktigt bra. Det var heller inga problem med texten så jag gissar många av oss brukar sjunga med barnen.
En vacker lördagskväll ute på gården med grill, mingel och lotteri.
Stort tack till alla som hjälpte till på olika sätt och för gåvor till lotterivinster.
Söndagsmorgon väcktes de som fått chansen att sova, trots barn och bilracing, av ett smattrande regn på rutan. Hela helgen hade varit varm med fuktig luft men nu var det 100 % regn.
Tomas Merlöv började med att visa några korta, vackra o roliga filmklipp och berätta hur han använder videoinspelningar som kommunikationshjälpmedel. Vi fick en del bra tips på kamera och användbara webbsidor.
Därefter fick vi se en processfilm ”Toleredsskolans – arbete med drama och musik inom särskolan” och sedan filmen ”Ronja Rövardotter – på vårt vis” där Karin hade huvudrollen som Ronja.
Jättekul och fantastiskt att se hur bra det blir när samarbetet fungerar över alla osynliga gränser och på alla nivåer inom skolans värld.
Avslut med utvärdering, kramar och önskningar om ett bra år för alla tills vi ses igen.
Solen tittade fram igen lagom för att lasta bilar och börja resan hemåt. Vi var fem familjer som valt att besöka Kolmården under måndagen så vi passade på att vila en stund innan vi åt middag i Norrköping och sedan träffades vi för att mysa i kvällssolen med resterna från helgens firande och lite eftersnack. Vi sänder en tanke till familjen Svensson, beundrar er för att ni orkade komma och berätta och hoppas att ni finner styrka att kämpa vidare. Hoppas att vi ses nästa år igen och att Fanny då kan och orkar följa med.
Det är härligt att träffa alla igen och se hur barnen växer och lär sig nya saker och utvecklar sina förmågor. Det är inte alltid i vardagen vi tänker på alla framsteg och det är lätt att bli ”hemmablind” men när man bara ses en gång om året blir förändringen tydlig. Någon kan plötsligt gå, en annan kan prata och en del blir stora och intresserar sig för killar och öl, hur går det till? Tur att inte vi föräldrar förändras lika mycket. Vi fungerar alla lite olika men i grunden har vi samma behov. Tänk om samhället kunde utformas så att vi alla får möjlighet att känna gemenskap och må bra. En helg som denna då man bara får vara den man är och ha det gott i goda vänners sällskap är något att se fram emot varje gång.
Anne-Marie Lind